Brottens och kärlekens gator
Mannerheimvägen 13b • 1.4.2022–12.2.2023
ons–sön 11–17
mån stängt
Bakom Långa bron har det under hundra år spelats in tiotals filmer och tv-serier. Den nya utställningen Brottens och kärlekens gator i Villa Hagasund presenterar ett fiktivt Berghäll, där man har hamnat på brottslig bana, älskat och arbetat. Den starkt visuella och upplevelserika utställningen öppnas den 1 april 2022 och pågår fram till den 12 februari 2023.
Det fiktiva, filmernas Berghäll varvas med områdets sanna historia och fantasierna intar sin plats på den verkliga stadens karta. I utställningen Brottens och kärlekens gator dyker vi in i filmernas värld där tvätten hänger på lina på gårdarna, konstiga typer smyger ute på de nattliga gränderna, och det händer något märkligt i den skumma andrahandsaffären. På pekskärmskartan kan besökaren välja en filmningsplats och bekanta sig med scener från olika filmer från årens lopp.
Helsingfors gamla arbetarstadsdelars särpräglade landskap, mångskiftande historia och opolerade stämning har tilltalat filmskapare från decennium till decennium. Redan den äldsta finska spelfilmen som bevarats i sin helhet, Ollin oppivuodet från 1920, har delvis filmats i Hermanstad. I höstas filmade man en ny säsong av den populära tv-serien Vuxna! i Berghäll. Genom tiderna har regissörer från Edvin Laine till Aki Kaurismäki och skådespelare från Ansa Ikonen till Anna Airola arbetat bortom Långa bron.
Sedan stumfilmens tider har det målats upp olika slags bilder av området och dess invånare på den vita duken. Medelklassens filmskapare placerade under 1930–1950-talen dystra berättelser om fallna kvinnor och unga män som hamnat på brottets bana bortom Långa bron. Filmskapare med arbetarbakgrund gav på 1970-talet fiktionen en smak av livet och ett mer realistiskt grepp. I senare filmningar visas det trendiga och välmående Berghäll som nu blivit medelklassigt som en rentav soldränkt idyll.
Filmen- och tv-dramats bild av Helsingfors norr om Långa bron granskas ur såväl brotts- och kärlekssynvinkel som ur familjers och kompisskapets perspektiv. Står den sedan 1920-talet inrotade myten om ett tillhåll för brottslingar, fyllon och fördärvade ungdomar fortfarande på sig? Håller filmklichéerna på att bytas ut mot andra när stadsdelen förändrats så drastiskt?
Utställningens kurator är filmscenografen och -forskaren Minna Santakari som har jobbat i samarbete med en arbetsgrupp från Helsingfors stadsmuseum. I utställningen har man sammanställt en bred skala sällan sedda fotografier och filmklipp. Materialet har sammanställts i samarbete med Nationella audiovisuella institutet, Rundradion och ett flertal produktionsföretag.